Gaming kan vara underhållning, tävling, kreativitet och avkoppling. Men för många barn är det också en viktig social aktivitet. Ett barn som sitter ensamt framför en dator kan samtidigt prata, skratta och samarbeta med flera kompisar.
Samtidigt kan gaming, precis som andra fritidsintressen, ta för stor plats.
Målet med den här sidan är inte att avgöra om gaming är bra eller dåligt. Vi vill hjälpa dig förstå vad barnet faktiskt gör, vad spelandet betyder för barnet och hur du kan skapa rimliga ramar runt det.
Barn är olika, och råden behöver anpassas efter ålder, mognad och hur vardagen ser ut.
VÅR SYN PÅ GAMING
GAMING ÄR MER ÄN SPELET
Gaming är ett stort fritidsintresse för många barn och unga. För oss är spelet själva aktiviteten – men det är inte det enda som är viktigt.
Runt spelen finns också gemenskap, kommunikation, samarbete, problemlösning, motgångar, framgångar och möjligheten att utvecklas tillsammans med andra.
Det är den helheten vi vill ta vara på i vår verksamhet.
GAMING ÄR MER ÄN SJÄLVA SPELET
Vi tycker inte att målet med e-sportverksamhet för barn och unga bara ska vara att någon ska bli bättre på Fortnite, Counter-Strike eller ett annat spel.
Spelen är själva aktiviteten, men runt dem händer mycket annat. Deltagarna behöver samarbeta, kommunicera, lösa problem, hantera både vinster och förluster och fungera tillsammans med andra.
För många är gaming dessutom ett starkt intresse och en naturlig väg in i en gemenskap.
ALLA BEHÖVER INTE VILJA TÄVLA
Att ta gaming på allvar betyder för oss inte att alla måste vilja tävla eller bli elitspelare.
Någon vill bli bättre på sitt spel. Någon vill tävla. Någon annan vill framför allt träffa kompisar och ha en rolig aktivitet att gå till.
Alla de drivkrafterna kan få plats i organiserad e-sport.
Gaming ska inte behöva bli prestation bara för att den blir organiserad.
EN BRA SPELARE ÄR OCKSÅ EN BRA LAGKAMRAT
Vi vill utveckla mer än mekanisk skicklighet.
I en grupp behöver deltagarna kunna kommunicera, lyssna, hjälpa varandra, ta ansvar och behandla andra med respekt.
Att kunna vinna utan att trycka ner någon annan och förlora utan att förstöra för laget är också saker som går att träna på.
Därför handlar ledarskap inom e-sport inte bara om vad som händer i spelet, utan också om hur deltagarna fungerar tillsammans med andra.
GAMING BEHÖVER FÅ PLATS I EN STÖRRE VARDAG
Vi vill inte få barn och unga att spela så mycket som möjligt.
Gaming behöver, precis som andra fritidsintressen, fungera tillsammans med sömn, skola, rörelse, familj, vänner och andra delar av livet.
Vår uppgift är inte att ersätta de ramar som finns hemma, utan att skapa ett bra sammanhang kring den tid som faktiskt ägnas åt gaming.
DET HÄR VILL VI SKAPA
Gemenskap
Gaming kan vara en väg till nya kompisar och ett sammanhang där det redan från början finns ett gemensamt intresse.
Utveckling
Det ska finnas möjlighet att bli bättre – både i spelet och på sådant som kommunikation, samarbete, ansvar och att hantera motgångar.
Trygghet
Barn och unga ska mötas av vuxna ledare och ett sammanhang där respekt för andra är en självklar del av verksamheten.
Roligt
För de allra flesta börjar gaming därför att det är kul. Organiserad e-sport ska inte träna bort spelglädjen.
VARFÖR ORGANISERAD E-SPORT?
Att spela hemma och att delta i organiserad e-sport behöver inte vara motsatser.
Hemma kan barnet spela med sina vänner, utforska spel och utvecklas på egen hand. I en organiserad verksamhet kan det dessutom finnas ledare, struktur, återkommande grupper och möjlighet att utvecklas tillsammans med andra.
Det vi framför allt vill skapa är sådant som är svårare att få ensam framför hemmadatorn: gemenskap, ledarskap, struktur och möjlighet att utvecklas tillsammans med andra.
E-SPORTS ACADEMY OCH SPAWN POINT
E-Sports Academys gamingcenter i Gustavsberg är en miljö byggd för gaming och e-sport. Här genomförs bland annat aktiviteter, lovverksamhet, event och andra arrangemang.
De återkommande e-sportgrupperna drivs av den fristående ideella föreningen Spawn Point E-sportförening.
E-Sports Academy och Spawn Point samarbetar kring bland annat lokal och utrustning, men är två separata organisationer.
GUIDE FÖR DIG SOM ÄR FÖRÄLDER
PRAKTISKA RÅD FÖR GAMING I VARDAGEN
Här har vi samlat råd, frågor och konkreta exempel kring sådant som skärmtid, sömn, konflikter, säkerhet, köp i spel och hur du kan prata med ditt barn om gaming.
GAMING I VARDAGEN
Det är lätt att fastna i frågan om hur många timmar barnet spelar. Men tiden framför skärmen säger inte allt.
Titta också på hur vardagen fungerar i stort. Finns det plats för sömn, skola, mat, rörelse, familj, vänner och sådant barnet behöver göra?
Gaming kan vara både socialt, engagerande och viktigt för barnet. Samtidigt kan även ett roligt intresse ta för stor plats ibland. Det är helheten som är intressant.
1177 beskriver också att spel och chattar kan vara viktiga sociala miljöer för barn och unga.
Fråga vad barnet faktiskt gör
Prova till exempel:
Vad brukar du göra när du spelar?
Vilka spelar du med?
Är det mest för att koppla av, träffa kompisar eller försöka bli bättre?
Det ger ofta mer information än att bara fråga hur många timmar barnet har suttit vid datorn.
SKÄRMTID OCH BALANS
Det är riktmärken som är bra att känna till. Men minuterna är inte hela bilden.
Det är också viktigt att titta på om skärmanvändningen börjar tränga undan sådant barnet behöver för att må bra och fungera i vardagen, till exempel sömn, skola, rörelse, måltider, relationer och andra fritidsintressen.
Tumregeln behöver inte heller behandlas som ett prov som familjen har "misslyckats" med om barnet spelar längre någon enstaka dag. Titta på mönstret över tid och hur resten av vardagen fungerar.
Titta också på helheten
Fråga exempelvis:
- Fungerar sömnen?
- Hinner barnet med skolan?
- Äter barnet regelbundet?
- Finns tid för rörelse och andra aktiviteter?
- Fungerar relationerna?
- Kan barnet göra andra saker utan att spelandet hela tiden tar över?
Poängen är inte att allt måste vara perfekt för att barnet ska få spela.
Poängen är att försöka förstå hur gaming passar in i resten av livet.
Prata om skärmtiden – inte bara bestäm den
För yngre barn behöver den vuxne ofta sätta ganska tydliga ramar. Ju äldre barnet blir, desto mer kan det vara rimligt att låta barnet vara delaktigt i hur reglerna utformas – utan att det betyder att barnet ensam bestämmer.
Ett väldigt enkelt sätt att börja kan vara:
Hur mycket speltid tycker du själv är rimligt på en vanlig vardag?
Fortsätt sedan:
När tycker du själv att det är rimligt att sluta på kvällen?
Vad tycker du behöver vara klart innan du börjar spela?
Finns det någon dag då det är extra viktigt för dig att kunna spela längre?
Barnets svar behöver inte bli familjens regel.
Men du får veta vad som faktiskt är viktigt för barnet.
Kanske säger barnet att två timmar är helt okej på vardagar men vill kunna spela längre med kompisarna på fredagskvällen. Då finns det något konkret att diskutera.
Förklara varför regeln finns
"För att jag säger det" kan avsluta en diskussion, men hjälper inte barnet att förstå varför gränsen finns.
Prova istället:
Jag vill att du ska kunna spela. Men du behöver också hinna sova, äta, göra det du behöver till skolan och ha tid till annat. Vi behöver hitta en nivå där allt det får plats.
Målet behöver inte vara så lite gaming som möjligt. Målet är en vardag där gaming får plats tillsammans med sömn, skola, rörelse, relationer och annat som är viktigt.
SÖMN OCH DEN SISTA MATCHEN
Här uppstår många vanliga konflikter.
Föräldern säger:
Nu stänger du av.
Barnet svarar:
Jag kan inte! Jag är mitt i en match!
Och ibland är det faktiskt sant.
Många onlinespel går inte att pausa. Om barnet lämnar mitt i en match kan laget hamna i underläge och i vissa spel kan spelaren dessutom få en bestraffning för att lämna.
Det betyder inte att barnet alltid ska få fortsätta tills matchen är slut oavsett tid.
Men regler fungerar bättre om de tar hänsyn till hur spelen faktiskt fungerar.
Bestäm när den sista matchen får börja
Regeln kan exempelvis handla om både stopptid och när sista matchen får börja:
Ingen ny match efter 20.30. Datorn stängs senast 21.00.
Tiderna är bara ett exempel.
Barnet får då själv börja lära sig att planera avslutet.
Det är också lättare att acceptera "det där var sista matchen" om alla visste det redan innan matchen började.
Ge förvarning
För yngre barn kan en enkel förvarning göra stor skillnad.
Till exempel:
En halvtimme kvar.
Sedan:
En kvart kvar. Börja ingen lång match nu.
Och till sist:
Det här får bli sista.
Plötsliga övergångar är ofta svårare än sådant barnet har hunnit förbereda sig på.
Skärmar och sömn
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att skärmar läggs undan 30–60 minuter före läggdags och att mobil, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten.
Det innebär inte att varje familj måste ha exakt samma kvällsrutin. Men sömnen är ett bra ställe att börja om skärmanvändningen ofta blir ett problem.
REGLER, ÖVERENSKOMMELSER OCH KONFLIKTER
GÖR REGLERNA KONKRETA
Regler fungerar bättre när alla vet vad de faktiskt betyder.
"Spela inte för mycket" är svårt att förhålla sig till. Det blir tydligare att komma överens om exempelvis när gaming får börja, när sista matchen får starta, vad som ska vara klart först och vilka regler som gäller på skoldagar och helger.
Låt gärna barnet vara med och föreslå vad som känns rimligt. Det betyder inte att barnet bestämmer allt, men det kan göra reglerna lättare att förstå och följa.
KOM ÖVERENS NÄR NI INTE ÄR OSAMS
Försök att prata om regler när ingen är arg och ingen sitter mitt i en match.
Om samma konflikt återkommer kväll efter kväll är det ofta bättre att prata om den vid ett lugnt tillfälle än att försöka lösa allt i stunden.
Fråga gärna hur barnet själv tycker att en fungerande lösning skulle kunna se ut. Ni behöver inte tycka lika, men ni får en bättre bild av vad som faktiskt skapar konflikten.
PROVA, FÖLJ UPP OCH ÄNDRA
En överenskommelse behöver inte gälla för alltid.
Bestäm vad ni vill prova och följ upp efter exempelvis två veckor. Vad fungerade? Vad blev svårt? Behöver någon del ändras?
Skriv gärna ner de viktigaste reglerna om ni ofta minns överenskommelsen olika.
Konsekvenser kan ibland behövas, men de fungerar bäst när de är begripliga, förutsägbara och hänger ihop med det som har hänt.
PEGI, ÅLDERSMÄRKNING OCH SPELINNEHÅLL
PEGI hjälper föräldrar att förstå vilket innehåll ett spel har och vilken ålder innehållet bedöms vara lämpligt för.
Märkningen handlar inte om hur svårt spelet är.
PEGI använder åldersmärkningarna 3, 7, 12, 16 och 18 och kompletterar dem med innehållssymboler som kan beskriva exempelvis våld, grovt språk, skräck, sexuellt innehåll, droger, gamblingliknande innehåll eller köp i spelet.
Titta därför inte bara på siffran.
Titta också på varför spelet har fått märkningen.
"Men alla andra får spela"
Det här är en vanlig och ibland svår diskussion.
Börja gärna med att fråga:
Vilka är "alla"?
Är det här spelet något hela kompisgruppen spelar tillsammans?
Vad händer för dig när de andra spelar och du inte får vara med?
För barnet kan frågan handla lika mycket om att få vara med kompisarna som om själva spelet.
Att förstå den sociala betydelsen behöver inte betyda att du ändrar ditt beslut.
Det betyder bara att ni pratar om rätt problem.
Titta på spelet tillsammans
Om du inte känner till spelet kan barnet få visa dig.
Fråga:
Kan du visa vad man gör?
Vad är det som är roligt?
Vet du varför spelet har den här PEGI-märkningen?
Det är ofta lättare att fatta beslut om ett spel man faktiskt har sett.
Om svaret fortfarande blir nej kan det vara tydligare att säga:
Jag säger inte nej för att gaming är dåligt. Jag tycker att innehållet i just det här spelet inte passar dig ännu.
VOICE CHAT, ONLINEVÄNNER OCH SÄKERHET
VEM SPELAR BARNET MED?
Fråga vilka barnet brukar spela med och hur de känner varandra.
Det kan vara klasskompisar, släktingar, personer de har lärt känna genom spelet eller en blandning av allt detta.
Försök först förstå vilka relationerna är innan samtalet handlar om risker.
ONLINEVÄNNER KAN VARA VIKTIGA RELATIONER
En vän som barnet bara har träffat online kan fortfarande vara en viktig vän.
Om barnet känner att vuxna automatiskt avfärdar onlinevänner som "inte riktiga" blir det också svårare att berätta om något senare känns fel.
Visa därför intresse för relationerna på samma sätt som du skulle fråga om andra kompisar.
BLOCKERING, RAPPORTERING OCH PERSONLIG INFORMATION
Det är bra att barnet vet hur man blockerar och rapporterar en spelare redan innan något händer.
Prata också om vilken information som är klok att hålla privat, till exempel adress, skola, telefonnummer, lösenord och andra uppgifter som kan användas för att identifiera eller kontakta barnet utanför spelet.
Gå gärna igenom funktionerna tillsammans i de spel och tjänster barnet använder mest.
NÄR EN VUXEN BEHÖVER REAGERA
Ta det på allvar om någon exempelvis pressar barnet att hålla saker hemliga, ber om privata bilder eller uppgifter, hotar, trakasserar eller försöker flytta kontakten till en miljö som känns olämplig.
Det viktigaste är att barnet känner att det går att berätta utan att automatiskt bli straffat för att ha sagt något.
FÖRÄLDRAKONTROLLER SOM STÖD
Föräldrakontroller kan vara ett praktiskt stöd, särskilt för yngre barn. Men tekniken fungerar bäst som ett komplement till tydliga regler och samtal – inte som en ersättning för dem.
Kontroller kan till exempel användas till:
- köp och köpbekräftelser
- speltid
- åldersgränser
- vem barnet kan kommunicera med
- vissa funktioner i spel och appar
Vilken nivå av kontroll som är rimlig beror på barnets ålder, mognad och hur vardagen fungerar. När barnet blir äldre kan det vara naturligt att successivt ge mer ansvar.
Mediemyndigheten har praktiska guider för många vanliga plattformar, spel och tjänster.
PENGAR, SKINS OCH KÖP I SPEL
Digitala föremål kan verka obegripliga för en vuxen.
Varför betala för ett nytt utseende på en karaktär?
För barnet kan svaret vara ungefär samma som varför någon vill ha en viss tröja, ett särskilt fotbollskort eller en accessoar.
Ett skin är vanligtvis ett kosmetiskt utseende på exempelvis en figur, ett vapen eller ett föremål.
Ett battle pass är ett upplägg där spelaren under en period kan låsa upp olika belöningar genom att spela.
Många spel använder också egna valutor, exempelvis Robux i Roblox eller V-Bucks i Fortnite.
Översätt tillbaka till kronor
Virtuella valutor gör lätt kostnaden abstrakt.
Prova:
Hur många kronor kostar det?
Och sedan:
Om det här låg på en hylla i en butik för samma summa – skulle du fortfarande vilja köpa det?
Det är inte ett sätt att automatiskt säga nej.
Det är ett sätt att hjälpa barnet förstå att digitala pengar också är pengar.
En budget kan minska tjatet
Istället för tjugo separata diskussioner:
Får jag köpa det här?
kan familjen exempelvis komma överens om en summa för digitala köp.
Då blir frågan:
Vill du använda dina spelpengar till det här eller spara dem?
För yngre barn kan naturligtvis varje köp fortfarande kräva vuxens godkännande.
Skapa lite friktion
För större köp kan familjen ha en regel i stil med:
Allt över X kronor väntar vi till imorgon med.
Familjen bestämmer själv vad X är.
Poängen är att skapa tid mellan impulsen och köpet, särskilt när spelet använder tidsbegränsade erbjudanden.
Köpbekräftelse för yngre barn
Ha gärna PIN-kod eller köpbekräftelse aktiverad för yngre barn, även om ni redan har pratat om en budget.
Det minskar risken för både missförstånd och impulsköp.
Loot boxes och andra slumpbelöningar
Vissa spel innehåller system där spelaren betalar utan att på förhand veta exakt vilken belöning den får.
Mediemyndighetens Kollaspelet innehåller mer information om bland annat virtuella valutor, mikrotransaktioner, loot boxes och design som kan uppmuntra till fler köp.
RANK, TÄVLING OCH FRUSTRATION
Tävlingsspel kan väcka starka känslor.
Det är inte konstigare än att ett barn kan bli frustrerat efter en förlust i fotboll.
I många spel finns en rank, alltså ett system som placerar spelare på olika tävlingsnivåer utifrån deras resultat.
Tilt är spelarslang för när frustrationen börjar påverka besluten och spelet negativt.
Det är okej att bli besviken, frustrerad eller arg när något går dåligt. Men känslan och beteendet är två olika saker. Att vara frustrerad är inte samma sak som att det är okej att skrika på andra, slå sönder saker eller förstöra för laget.
Försök inte lösa allt mitt i ilskan
När barnet precis förlorat en viktig match är det sällan perfekt läge för ett långt samtal om beteende.
Om situationen inte är farlig kan man säga:
Jag märker att du är väldigt arg. Vi tar det här när du har lugnat dig.
Senare kan man fråga:
Vad var det som gjorde dig så arg?
När märkte du att du började tappa kontrollen?
Vad skulle kunna hjälpa nästa gång?
Bestäm pausregler när barnet är lugnt
Det kan exempelvis vara:
Om du märker att du börjar skrika på laget tar du tio minuters paus innan du startar nästa match.
En sådan regel är lättare att prata om en lugn eftermiddag än mitt i ett utbrott.
GAMING SOM SOCIALT LIV
Föräldern ser kanske:
Ännu två timmar framför datorn.
Barnet upplever:
Det här är enda kvällen hela gänget kan spela tillsammans.
Båda kan ha rätt.
Gaming är för många barn ett sätt att umgås.
Att spelandet är socialt betyder inte att det slutar räknas som skärmtid eller att andra behov försvinner.
Men det kan påverka hur familjen planerar tiden.
Fråga vad som faktiskt händer
Prova:
Har ni faktiskt bestämt att spela tillsammans ikväll?
Är det här när hela gruppen är online?
Eller spelar du mest själv just nu?
Ibland kan planerat gaming med flera kompisar behandlas lite mer som en annan planerad social aktivitet.
Fortfarande med en sluttid – men med förståelse för vad barnet faktiskt gör.
"Gå och gör något annat" är inte alltid en lösning
Om barnet inte har någon att träffa eller något annat det längtar efter blir datorn väldigt svår att konkurrera med.
Prova därför:
Om du skulle spela lite mindre – vad skulle du faktiskt vilja göra istället?
Svaret kanske är fotboll, baka, träffa en kompis, gå och bada, spela ett brädspel eller något helt annat.
Mindre gaming skapar inte automatiskt en bättre fritid.
Ibland behöver barnet hjälp att hitta vad som ska komma istället.
PAUSER OCH VARDAGSRUTINER
Långa spelsessioner blir lätt längre än man tänkt.
Naturliga avbrott kan hjälpa till att skapa variation i dagen.
Det kan vara så enkelt som att:
- äta middag utan datorn
- hämta vatten
- röra på sig
- gå ut en stund
- göra något annat mellan två längre spelsessioner
Folkhälsomyndigheten betonar att skärmanvändning inte bör tränga undan bland annat sömn, rörelse, relationer och andra aktiviteter.
Vuxnas egna skärmar räknas också
Det blir svårare att argumentera för mobilfria middagar om alla vuxna sitter med telefonen vid bordet.
Vuxna behöver inte ha exakt samma regler som barn.
Men barn ser hur vuxna använder sina skärmar.
Familjens skärmfria situationer blir ofta lättare att förstå om de också gäller de vuxna.
BÖRJA MED ATT VARA NYFIKEN
En av de enklaste sakerna en förälder kan göra är att prata om gaming när det inte är problem.
Om varje samtal om Fortnite börjar med:
Nu har du spelat för länge.
kommer barnet snabbt att koppla förälderns intresse till kritik.
Fråga därför ibland bara för att du vill förstå.
Ställ frågan för att du vill förstå svaret – inte för att bevisa en poäng.
Om du vill förstå spelet
Vad är det som är roligast?
Vad brukar du försöka bli bättre på?
Kan du visa mig hur det fungerar?
Om du vill förstå det sociala
Vilka brukar du spela med?
Hur känner ni varandra?
Vad brukar ni göra när ni spelar tillsammans?
Om du vill prata om skärmtid
Tycker du själv att du hinner med det du behöver?
Vilken del av din skärmtid skulle vara lättast att minska?
Hur kan jag hjälpa utan att bara tjata?
Om du vill prata om pengar
Hur mycket brukar det här kosta i riktiga pengar?
Vad är det som gör att du vill köpa just det?
Tror du att du fortfarande vill ha det imorgon?
Om du är orolig för något online
Har någon någon gång sagt något som gjort dig obekväm?
Vet du vad du gör om någon beter sig illa?
Finns det något på nätet som du skulle tycka var svårt att berätta för mig?
Be barnet lära dig
Prova någon gång:
Jag fattar faktiskt inte vad det här spelet går ut på. Kan du lära mig?
Du behöver inte bli bra.
Du behöver inte ens tycka att det är kul.
Men för barnet kan det vara ungefär samma sak som att få visa sin fotbollsträning, sin häst eller sitt favoritband.
Och den dagen ni behöver prata om något svårare har ni redan börjat bygga ett gemensamt språk.
NÄR SPELANDET BÖRJAR PÅVERKA VARDAGEN
En vecka med väldigt mycket gaming behöver inte betyda att något är fel.
Det kanske är lov. Ett nytt spel har precis släppts. Hela kompisgruppen spelar samma sak.
Det finns större anledning att reagera när problemen blir återkommande och spelandet tydligt börjar påverka exempelvis sömn, skola, mående, relationer eller barnets möjlighet att göra annat.
Ibland är spelandet problemet – ibland är det en signal
Ett barn kan spela väldigt mycket därför att spelandet i sig blivit svårt att begränsa.
Men ett barn kan också söka sig allt mer till spelet därför att något annat i vardagen är svårt.
Spelet kan bli en plats där barnet får återhämtning, känner sig kompetent eller slipper tänka på något som är jobbigt en stund.
Därför kan det ibland vara klokt att inte bara fråga:
Hur får vi dig att spela mindre?
utan också:
Hur mår du egentligen just nu?
Är det något som har blivit jobbigare?
Finns det något som gör att du helst vill vara i spelet?
Det betyder inte att man slutar sätta gränser.
Det betyder att man försöker förstå vilket problem man egentligen försöker lösa.
NÄR DU VILL HA MER STÖD
Alla familjer har konflikter ibland.
Men om problemen är stora eller långvariga behöver familjen inte lösa allt själv.
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral om familjen exempelvis bråkar mycket om skärmtiden, barnet mår dåligt eller skärmanvändningen påminner om ett beroende.
För barn i skolålder kan elevhälsan också vara en naturlig väg till stöd.
Man kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt vård.
E-Sports Academy är inte vårdgivare och kan inte bedöma eller behandla problematiskt spelande.
Informationen på den här sidan är tänkt som generell information och praktiska råd för samtalet hemma.
MER INFORMATION OCH PRAKTISKA GUIDER
- FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN Aktuella rekommendationer om barns och ungas skärmanvändning, sömn, balans och hur man kan prata om skärmar hemma.
- MEDIEMYNDIGHETEN Praktiska guider om digital säkerhet, föräldrainställningar, kommunikation och köp på vanliga plattformar och i spel.
- Kollaspelet En guide för vuxna om spel, virtuella valutor, mikrotransaktioner, loot boxes och olika designmekanismer.
- PEGI Officiell information om åldersmärkning och innehållssymboler för spel.
- 1177 Information om barn och skärmar och vägledning om när det kan vara bra att söka mer stöd.